Medicin för själen
Varit en liten runda med Vilja i skogen, när vi kom hem tittade de här upp på mig. Härligt!! Man känner värmen i luften o solen tittar fram ibland. Man piggnar till lite extra! Ang Kristianstad och sjukhuset: Nu kommer jag säkert få skit och många håller säkert inte med mig. Jag vet att man ska inte dra alla över en kam MEN, det här är våran erfarenhet efter dessa dagar och jag kan säga att jag kommer aldrig frivilligt söka mig till detta sjukhus igen. Det ligger som en hinna över hela stället, jag kunde förstått om det handlade om sönderstressade människor som hela tiden gör sitt bästa men här handlar det bara om dålig stämning, taskig attityd och ett jävla tjatter sköterskorna emellan!! Där ligger man i sin säng, folk går förbi tittar i golvet, hälsar inte, ler inte o absolut inte pratar med en. Man känner sig rätt övergiven där man ligger o känner sig liten på jorden. Har ju aldrig varit med om det här innan, vad händer och inte händer, det är ju inte lite funderingar man har. Å vilka värkar!! Fy fan!! Efter att det värsta var över efter jag trodde jag skulle dö i ca en timme fick jag fatt i en sköterska som kunde prata lite med mig om vad jag just då gått igenom o hur det antagligen skulle bli sen. Det var skönt. Efter att ha träffat hur många damer som helst har det varit 3 som vänliga. Gynekologen, hon som tog hand om oss igår och sköterskan imorse. De tre har jag tackat för att dom gjort dessa dagar så bra de kunnat för mig. De andra kan fara åt pipsvängen med sina attityder!!